Lower your head and take it in the body

Smällar får vi alla någon gång då och då, oavsett om de är psykiska eller fysiska. Ibland är det sånt som total slår omkull oss, och det tar en lång tid innan vi tar oss upp på benen igen, och ibland är det sånt som bara får oss att vackla en liten stund, men vi rättar snart upp oss igen.

Trots att ingen mår bra precis när man fått ett slag, fysiskt eller psykiskt, så blir man starkare av det. Man lär sig att man tar sig vidare, även om det kanske tar lite tid att göra det.

Jag personligen har nog aldrig fått något så pass hårt slag att jag blivit omkullslagen, men jag har vacklat en hel del gånger. Det har alltid varit psykiska och känslomässiga grejer, vänner som överger en, sådana saker. Just nu är det dock ett tag sedan den hände senast, och jag går nästan bara och väntar på att det ska hända igen, av någon anledning. Det är som att det inte är riktigt som vanligt om inte jag får en rejäl känslomässig smocka lite då och då. Lite för bra, sådär.

Nu har jag egentligen inte någon aning om varför jag valde att blogga om just detta idag, det var bara en tanke som kom upp i mitt huvud idag på jobbet. Nåjo. Nu är jag mätt och sömnig, så det blir väl snart sängen skulle jag tro. Himlans vad skönt det är att sova. Det är mitt stora nöje, typ. Speciellt när jag går runt och är trött hela tiden, nästan. :P Sov gott alla!